The most radical thing to do

26.06.2019 kl. 15:52

 

Det är pridemånad. Kanske det är en av flera bidragande faktorer att jag legat ganska lågt på vissa sociala medier. Jag vill så gärna stå på barrikaderna och skrika. Men jag är så trött. Jag orkar verkligen inte ta ytterligare en debatt med någon av homofoberna i mitt flöde. Jag orkar inte läsa tidningsinsändarna. Min psykiska hälsa fixar liksom inte det.

Och om jag som, vad jag vet, än så länge är tämligen straight - hur trötta ska då inte queera personer vara på debatten? 

Det känns som om jag borde göra mer. Det känns som om det är min plikt att göra mer.

Jag ger er Ola Salo. 

Jag mötte honom för första gången då jag var 9 år gammal och The Ark deltog i svenska melodifestivalen. Jag visste inte då vad queer betydde och jag visste inte då att Salo var en queer-ikon. Men då han på scenen stod på en upphöjd piedestal och slängde av sig sin silverjacka så att hans glittrade bröstkorg blottades visste jag att jag älskade Ola. Jag visste att jag ville vara Ola. 

Jag har vuxit upp med The Arks låtar, och vartefter jag lärt mig engelska har jag inte minst imponerats av den poesi som Ola skriver. Jag vill skriva som Ola.

 

I could punch your face
When you say I'm good
I could dress in lace
And paint my face
And go out on a cruise
In the neighbourhood
Become a prostitute
Or become a priest
I could fuck anyone
Every girl, every boy
At least one in every town
That's to say the least

Wouldn't that be radical?
Wouldn't that be radical?

But the most radical thing to do
Is to love someone who loves you
Even them the world is
Seemingly telling you not to

 

Kommentarer (0)
Skriv siffran 6 med bokstäver:

En kort historik över människan

Människan har skrivit sedan den dagen denne knäckte koden och plitade ner AFRIKA med spretiga bokstäver på ett kopieringspapper. Människan skrev för att viljan blomstrade upp i dennes ivriga barnakropp. Någonstans på vägen förändrades något. Nu skriver människan för att människan är illa tvungen.